I världen finns det bara runt 18 miljoner judar. om man jämför det med andra världsreligioner så finns det väldigt få judar, men den är en väldigt viktig religion som ligger till grund för andra världsreligioner, som t.ex kristendomen och islam.
För 4000 år sedan levde en man som hette Abraham i mellan östern där folket dyrkade många gudar, men Abraham trodde att det fanns någon som var mäktigare än alla andra. Nån som hade skapat världen. Han trodde alltså på att det bara fanns en gud. Gud skulle ge Abraham ett land som hette Kanaan, men bara om Abraham lovade att han och hans efterkommande skulle lyda gud. Om de gjorde som gud sa att de skulle göra så lovade gud att Abraham och hans efterkommande skulle bli ett stort folk i Kanaan. Det är därför judarna säger att de är ett utvalt folk.
Inom judendomen finns det sammanlagt 613 regler som handlar om hur judar ska fira högtider, hur de ska klä sig men också om vad det får och inte får äta.
Människor som följer många judiska regler kallas ortodoxa judar. De följer de gamla reglerna väldigt strikt. De människor som följer reglerna med högtiderna och vissa matregler kallas konservativa judar. sen finns de judar som följer väldigt få regler och tycker att tiderna förändras och att judendomen måste anpassa sig mer efter det moderna samhället de kallas liberala judar.
är man jude så har man vissa regler om vad och vad man inte får äta. Det man får äta som jude är djur som idisslar och har klövar som t.ex nötkött och fårkött. Fiskar som har fenor och fjäll är också tillåtet att äta. Saker man inte får äta är svin, kaniner och skaldjur, man får heller inte äta blodmat så allt blod i kroppen måste rinna ut innan man kan äta köttet. Judar får heller inte äta kött och mjölkprodukter på samma gång. Mat som är tillagad enligt dessa regler kallas kosher.
Utanför ett judiskt hem brukar man se en kapsel på den högra dörrposten som kallas mezuza. I en kapsel liten pergamentrulle med den första delen av den judiska bönen Shma. Mezuzas kan också finnas inne i hemmet.
Israels officiella symbol kallas menoran. Det är en sjuarmad ljusstake och är en av de äldsta judiska symbolerna.
En annan judisk symbol är davidsstjärnan. Davidsstjärnan föreställer kung Davids sköld, de sex uddarna symboliserar veckans sex arbetsdagar och de i mitten symboliserar vilodagen som kallas sabbaten.
Sabbaten börjar strax efter solnedgången på fredagen och slutar på lördagskvällen. Sabbaten innebär alltså att inget arbete får utföras, så om man ska handla eller laga mat måste de göras dagen innan. Gud gjorde världen på sex dagar och vilade den sjunde, därför finns sabbaten.
Påskhögtiden eller pesach innebär att man minns judarnas uttåg ur Egypten. Pesach håller på i åtta dagar vid slutet av mars och början på april. De två första kvällarna samlas familj och vänner och äter en måltid, läser och sjunger ur Haggada. Man äter ojäst bröd. Pesach handlar om de som varit, men också om frihet och framtid i guds ledning.
Sukot är också en högtid som finns för att minnas vandringen till öken och att skörden hade blivit mogen.
Rosh Hashana är den första dagen i det judisk nya året. det inträffar i september eller oktober. Det handlar om att man ska se tillbaka på sitt liv och se om man följt guds lagar.
Jom Kipur inträffar tio dagar efter Rosh Hashana. Då ska man be andra om förlåtelse om man gjort något dumt. Jom Kipur är en faste högtid där man inte får äta från solnedgången till solnedgången dagen efter.
Chanuka inträffar i december för att minnas en liten judisk arme som lyckades besegra Syrien som försökte inkräkta för 2000 år sedan. Högtiden håller på i åtta dagar och det är ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och ger varandra gåvor.
Purim är en högtid som inträffar en månad innan pesach. Man läser en berättelse om Ester och den onde Haman. Haman försökte döda judar i Persien där Ester bodde, men Ester räddade judarna med hjälp av gud.
För 4000 år sedan levde en man som hette Abraham i mellan östern där folket dyrkade många gudar, men Abraham trodde att det fanns någon som var mäktigare än alla andra. Nån som hade skapat världen. Han trodde alltså på att det bara fanns en gud. Gud skulle ge Abraham ett land som hette Kanaan, men bara om Abraham lovade att han och hans efterkommande skulle lyda gud. Om de gjorde som gud sa att de skulle göra så lovade gud att Abraham och hans efterkommande skulle bli ett stort folk i Kanaan. Det är därför judarna säger att de är ett utvalt folk.
Inom judendomen finns det sammanlagt 613 regler som handlar om hur judar ska fira högtider, hur de ska klä sig men också om vad det får och inte får äta.
Människor som följer många judiska regler kallas ortodoxa judar. De följer de gamla reglerna väldigt strikt. De människor som följer reglerna med högtiderna och vissa matregler kallas konservativa judar. sen finns de judar som följer väldigt få regler och tycker att tiderna förändras och att judendomen måste anpassa sig mer efter det moderna samhället de kallas liberala judar.
är man jude så har man vissa regler om vad och vad man inte får äta. Det man får äta som jude är djur som idisslar och har klövar som t.ex nötkött och fårkött. Fiskar som har fenor och fjäll är också tillåtet att äta. Saker man inte får äta är svin, kaniner och skaldjur, man får heller inte äta blodmat så allt blod i kroppen måste rinna ut innan man kan äta köttet. Judar får heller inte äta kött och mjölkprodukter på samma gång. Mat som är tillagad enligt dessa regler kallas kosher.
Utanför ett judiskt hem brukar man se en kapsel på den högra dörrposten som kallas mezuza. I en kapsel liten pergamentrulle med den första delen av den judiska bönen Shma. Mezuzas kan också finnas inne i hemmet.
Israels officiella symbol kallas menoran. Det är en sjuarmad ljusstake och är en av de äldsta judiska symbolerna.
En annan judisk symbol är davidsstjärnan. Davidsstjärnan föreställer kung Davids sköld, de sex uddarna symboliserar veckans sex arbetsdagar och de i mitten symboliserar vilodagen som kallas sabbaten.
Sabbaten börjar strax efter solnedgången på fredagen och slutar på lördagskvällen. Sabbaten innebär alltså att inget arbete får utföras, så om man ska handla eller laga mat måste de göras dagen innan. Gud gjorde världen på sex dagar och vilade den sjunde, därför finns sabbaten.
Påskhögtiden eller pesach innebär att man minns judarnas uttåg ur Egypten. Pesach håller på i åtta dagar vid slutet av mars och början på april. De två första kvällarna samlas familj och vänner och äter en måltid, läser och sjunger ur Haggada. Man äter ojäst bröd. Pesach handlar om de som varit, men också om frihet och framtid i guds ledning.
Sukot är också en högtid som finns för att minnas vandringen till öken och att skörden hade blivit mogen.
Rosh Hashana är den första dagen i det judisk nya året. det inträffar i september eller oktober. Det handlar om att man ska se tillbaka på sitt liv och se om man följt guds lagar.
Jom Kipur inträffar tio dagar efter Rosh Hashana. Då ska man be andra om förlåtelse om man gjort något dumt. Jom Kipur är en faste högtid där man inte får äta från solnedgången till solnedgången dagen efter.
Chanuka inträffar i december för att minnas en liten judisk arme som lyckades besegra Syrien som försökte inkräkta för 2000 år sedan. Högtiden håller på i åtta dagar och det är ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och ger varandra gåvor.
Purim är en högtid som inträffar en månad innan pesach. Man läser en berättelse om Ester och den onde Haman. Haman försökte döda judar i Persien där Ester bodde, men Ester räddade judarna med hjälp av gud.